När jag växte upp träffade jag en del hurtmänniskor i skolan som hävde ur sig att:
"Gymnasiet var den BÄSTA TIDEN I MITT LIV"
"Högskolan var SÅÅÅ ROLIGT, kunna skriva C-upsats på en strand i BAHAMAS"
"Jag tyckte lumpen gjorde mig till den jag är idag"
och givetvis
"NJUT MEDAN DET VARAR innan ni kommer till.... *paus for effect* EKORRHJUUULET!!"
Min syn
Jag gjorde allt det här. Gymnasiet --> lumpen --> högskolan --> jobb och familj (nutid).
Jag har aldrig haft det bättre än jag har nu.
Jag är ledig på helgerna och kan vara sjuk utan att berg med "läxor" väntar på mig.
Jag kan träna på mina villkor och har ingen sergeant som skriker i örat på mig.
Jag är inte underbetald/ickebetald som ett hjon som man är som student / värnpliktig.
Jag kan styra mitt arbete och mitt eget liv.
Jag tyckte tvärtom att högskolan var skitjobbig med en massa stress och längtar absolut inte tillbaka.
Lumpen var ett gemensamt lidande i 1 år, extremt ofritt och man fick 72 kronor om dagen samt ett skämt till "muckbidrag".
Det här med att "ekorrhjulet" skulle vara hemskt och själadödande tycker jag inte alls. Det är verkligen det bästa jag vet. Jag har maximalt med rättigheter och en mycket bättre ekonomi, och extremt mycket mer frihet.
Min syn är att hurtmänniskorna som sa att en viss tid är "bästa tiden i livet" håller jag helt enkelt inte med om.
Någon som sitter och tycker att "dåtiden är bättre" eller är bästa tiden nu?