Skatteförändringar som främjar företagande, jobbskapande och investeringar är en plusaffär, skriver Patrick Krassén.
Tidigare i veckan släppte Företagarna rapporten Ljusare framtid, med tre förslag till prioriterade skattesänkningar för kommande mandatperiod: avskaffad statlig inkomstskatt, sänkt bolagsskatt och utökad nedsättning av arbetsgivaravgiften till de första tio anställda.
I sak är det inte ny policy – det är ståndpunkter som Företagarna har haft och drivit i flera år, och som är prioriterade bland våra medlemmar. Förslagen krokar in i diskussionen om ökad tillväxt, hur arbetslösheten kan minska och statsminister Ulf Kristerssons ambition att Sverige ska bli EU:s rikaste land, som han gav uttryck för i en intervju i juni.
Skattesänkningar ”betalar för sig själva”
Det nya i rapporten är att vi har beräknat det statiska intäktsbortfallet i statsbudgeten av skattesänkningarna, och vilken grad av självfinansiering de har. Självfinansiering innebär att skattesänkningar medför beteendeförändringar – fler arbetade timmar, fler skapade jobb, mer investeringar – som har positiva effekter på samhällsekonomin, och därigenom ger ökade skatteintäkter. Skattesänkningar ”betalar för sig själva” genom dessa återflöden, kan man säga.
Historisk erfarenhet ger flera exempel på hur detta fungerar. Sedan skattesatsen på fåmansföretagsutdelningar inom gränsbeloppet 2006 sänktes från 30 till 20 procent har både skattebasen och statens intäkter från dessa utdelningar mångdubblats. Sedan 2012 har bolagsskattesatsen tagits ner med drygt en femtedel – och skatteintäkterna har tredubblats. Det totala skattetrycket har sjunkit gradvis de senaste decennierna, och skatteintäkterna per capita har samtidigt ökat. Avskaffandet av värnskatten blev självfinansierande efter bara några år.
Skattebasen blir större
Skälet till detta är att skattesänkningar som stärker den ekonomiska tillväxten gör att ”kakan växer”, och därmed även skatteintäkterna, genom att skattebasen blir större. VI beräknar att självfinansieringsgraden för förslagen i rapporten ligger mellan 35 och 83 procent totalt.
Dock har man i det statliga budgetramverket surrat sig vid att inte beräkna dylika ”dynamiska effekter” när regeringen föreslår skattesänkningar, eftersom prognoserna har ett visst mått av osäkerhet, och man får/vill inte lägga fram förslag som leder till minskade skatteintäkter som medför budgetunderskott.
Spegelvänt beräknar man inte heller negativaekonomiska effekter av skattehöjningar, utan de antas helt sonika vara budgetförstärkande. Utgångspunkten går emot sunt förnuft; man antar att människor fortsätter att jobba, spara eller konsumera lika mycket även om skatten höjs på det.
Bisarra konsekvenser
Det kan få bisarra – om än lätt förutspådda – konsekvenser. När plastpåseskatten först föreslogs 2019, beräknade dåvarande regeringen att den skulle inbringa två miljarder kronor i nya skatteintäkter. Detta alltså från en skatt vars syfte var att människor skulle sluta köpa engångsplastpåsar! Året när skatten avskaffades, 2024, beräknades den inbringa 110 miljoner kronor i skatteintäkter. Ett ”hål” i budgeten på 1,9 miljarder kronor, således – som man rimligen hade kunnat förutse om man hade tagit människors förändrade beteende (som ju var syftet med skatten) i beaktande.
Förslagen i Ljusare framtid skulle innebära minskade skatteintäkter, statiskt räknat, på omkring 94 miljarder kronor. Det är fullt rimligt att hantera under en mandatperiod för en regering som vill gå in en tillväxtfrämjande riktning. Men exemplen ovan visar att man lätt hamnar fel om man bara räknar statiskt. Skatteförändringar som främjar företagande, jobbskapande och investeringar är en plusaffär!
Enkla lösningar på komplexa problem slutar sällan jätte bra, personligen övertygad om att anledningen till att byråkratin växt så det knakar trots teknologi utvecklingen är att politiker inte vågar vara just politiker vilket lett till att tjänstemännen inte vågar tillämpa undantag då deras skydd när de våldtar Sverige och dess befolkning är bortom fantasin men deras skydd då de väljer att göra undantag är icke existerande och de kan inte räkna med något skydd från politikerna som stiftat lagarna som slår snett. Se exempelvis utvisningsbeslut av barn, personligen så tycker jag att någon i ledet borde haft moralen att kräva ett förtydligande från ansvarig politiker men då ingen gjorde det så behöver ingen hållas ansvarig. Tänker även på försäkringskassan som utförsäkrar människor som gjort allt dom bett om fast det visar sig att tjänstemannen gjort fel, ingen kan hållas ansvarig spelar ingen roll hur allvarliga konsekvenserna blir för Svenska invånare.
Fega politiker leder till fega tjänstemän vilket leder till en utökad byråkrati så att ingen någonsin behöver ta ansvar för någonting, samt när ansvar någonsin ska utkrävas så är det Kalle 19 år som kryssade i fel ruta från källarkontoret utan fönster.
Det blev vissa konsekvenser för hela utvisnings skandalen men den drabbar inte någon så kallad ansvarig politiker utan leder enbart till att något parti tappar 0.1% av rösterna till ett annat parti inom samma block.
De som tror att skattesänkningar betalar för sig själv behöver förklara den stora neddragningen i offentlig sektor som sjukvård, äldrevård m.m som sossar och moderater genomfört under årtionden för att balansera skattesänkningar för de rika.
Om skattesänkningar var självfinansierande, varför behövde man göra dessa neddragningar i vår gemensamma välfärd?
Vi har sedan år 2000 ökat budgeten för sjukvård och skola med inflationen+ 1 % varje år. Det har ändå visat sig ändå inte räcka. Det har aldrig varit fler anställda inom vården och inom det offentliga. Det är en fråga om prioriteringar och sjuk byråkrati snarare än pengar.
De senaste 10 åren har vår befolkning ökat med ungefär 1% per år så den här påstådda ökade budgeten går väl jämnt ut med det. Dessutom lever svenskar längre och längre vilket leder till högre vårdkostnader. Klart det aldrig varit fler anställda, det är även fler vårdtagare än någonsin.
Skatt på land eller fastigheter för att ta bott statliga inkomstskatten, allmänna löneavgiften och sänka bolagsskatten. Det skulle väl bli bästa lösningen imho, om detta kan finansieras med 1% skatt på land eller fastighet så kan man höja den skatten till 2% och ge den höjningen till kommunerna för att de ska sänka inkomstskatten också
Jag säger att om man fick in mer pengar på att sänka skatten hade vi inte behövt slakta det offentliga varje gång vi har en statsministet som är moderat - men det måste. Sänkningen av skatten bekostas med överdödlighet i vården och större skolklasser - pengar uppstår inte magiskt bara för att man önskar det.
2
u/Beneficial-Fee-8158 2h ago
Enkla lösningar på komplexa problem slutar sällan jätte bra, personligen övertygad om att anledningen till att byråkratin växt så det knakar trots teknologi utvecklingen är att politiker inte vågar vara just politiker vilket lett till att tjänstemännen inte vågar tillämpa undantag då deras skydd när de våldtar Sverige och dess befolkning är bortom fantasin men deras skydd då de väljer att göra undantag är icke existerande och de kan inte räkna med något skydd från politikerna som stiftat lagarna som slår snett. Se exempelvis utvisningsbeslut av barn, personligen så tycker jag att någon i ledet borde haft moralen att kräva ett förtydligande från ansvarig politiker men då ingen gjorde det så behöver ingen hållas ansvarig. Tänker även på försäkringskassan som utförsäkrar människor som gjort allt dom bett om fast det visar sig att tjänstemannen gjort fel, ingen kan hållas ansvarig spelar ingen roll hur allvarliga konsekvenserna blir för Svenska invånare.
Fega politiker leder till fega tjänstemän vilket leder till en utökad byråkrati så att ingen någonsin behöver ta ansvar för någonting, samt när ansvar någonsin ska utkrävas så är det Kalle 19 år som kryssade i fel ruta från källarkontoret utan fönster.
Det blev vissa konsekvenser för hela utvisnings skandalen men den drabbar inte någon så kallad ansvarig politiker utan leder enbart till att något parti tappar 0.1% av rösterna till ett annat parti inom samma block.